Konstnärer i Kalmar län

Karlheinz Sauer

Kommun: Mörbylånga
Tekniker:

“Det är först när du kan hantverket i grunden som du kan förverkliga dina ideer.”

Så uttrycker Karlheinz Sauer sin syn på sitt vardags-arbete och sin konst. Karlheinz Sauer är silversmed med egen verkstad i Mörbylånga. Man kan nästan säga att han föddes in i ädelsmidet. Han är född 1943 i Pforzheim i Baden-Württenberg i sydvästra Tyskland, den stad som sedan mitten av 1700-talet är centrum för landets ur- och smyckes- industri.

Startpunkten på hans ädelsmedsbana var Pforzheim Goldschmiedschule där han gjorde sina första lärospån 1958 – 61. Det var också här han fick lära sig vikten av kvalitet i arbetet. Kraven på de arbeten som lämnade skolans verkstäder var närmast rigorösa och det är dessa kvalitetskrav som fortfarande styr hans verksamhet. Härifrån har han med sig den respekt för hantverkets kvalitet som Erik Fleming under 50-talet predikade i sin roll som pedagog för eleverna vid Konstfackskolan i Stockholm och i sin internationella kursverksamhet. Vid “Kunst und Werkschule” i hemstaden fortsatte studierna 1962 – 65 och året därpå flyttade han till Sverige och Västerås, där han hade sin verkstad i de gamla kulturkvarteren på Kyrkbacken i Västerås. Numer bor och verkar han i Mörbylånga på Öland.

Karlheinz Sauer gör allting själv i sin verkstad, såväl vad gäller corpus som smycken. Han arbetar mycket disciplinerat med absolut trohet till materialen men ibland med friska utvikningar till nya materialkombinationer Så t.ex. har han under de senaste åren i corpussmidet arbetat med kombinationen silver/järn i bl.a. en serie ljusstakar och strängt geometriska skålar. Själv anser han kombinationen ganska naturlig, eftersom han arbetar i en del av landet där båda metallerna under århundraden varit av avgörande betydelse för landets välstånd. Under senare år har Karlheinz Sauer arbetat med corpus i perioder – en period t.ex. med eleganta, lätta kannor, en annan med tunga, träckade skålar. Bland offentliga arbeten kan bl.a. nämnas kyrksilver för domkyrkan i Västerås.

Sauers silverarbeten följer, främst kanske i corpus-smidet, en nordisk formtradition, men han tillåter sig ibland rejäla utflykter i andra idélandskap, dock utan att någonsin tumma på kvalitetskraven. Även i Karlheinz Sauers smyckeproduktion återspeglas kraven och disciplinen från guldsmeds-skolan i Pforzheim. Här kan emellertid uttrycken stundtals närma sig bysantinsk prakt i metallkombinationerna och inslagen av pärlor och ädla stenar. Smyckena är oftast unika arbeten, gärna i stil och uttryck i samklang med bärarens person. I de senaste årens smycken återspeglas också Karlheinz Sauers bildfostran från ungdomsåren, även när resultaten pendlar från komplicerade, närmast organiska former till den stramaste geometri. Smyckesproduktionen ger här utrymme för ett formspråk som i översättning återfinns i Sauers bilder, ofta praktfulla ikonbesläktade tavlor med bl.a. guld och silver som botten och däröver stabila balkmönster och spindelvävstunna linjefält. Karlheinz Sauers konstnärsskap vilar på en stabil grund av hantverkskunnande, på kunskaper som därmed kan tillåta de vildaste utflykter, den vidaste konstnärliga frihet utan kvalitetsförluster.

Separatutställningar: 2007, 2009 Ottenby Kungsgård, Öland. 2006, 2009 Galleri New Form, Gislöv. 2005 Galleri Kungsgården, Öland. 2005 Galleri Vads Kvarn. 2004 Svenskt Silver, New York. 2004 Galleri Kungsgården, Öland. 2003 Västerås Konstmuseum. 2001, 2002, 2003 Galleri Kungsgården, Öland. 2002 Galleri Barfuss und Lackschuh, Pforzheim. 2000 Berlin. 1989, 1991, 1999 NFS, Stockholm. 1998 Galleri Haraker Kvarn. 1998 Bordesholm, Tyskland. 1991, 1998 Galleri Kamras, Öland. 1993 Uttersberg. 1982, 1993 Galleri Nykvarn. 1991 Grythyttan. 1987 Galleri W, Simrishamn. 1983, 1986 Galleri Gamla Stan. 1985 Galleri Utkiken, Simrishamn. 1979 Argentum. 1974 Konsthallen, Mora. 1973 Aguélimuseet, Sala. 1971 Västerås Konstmuseum. 1971 Stadsmuseet, Östersund. 1971Galleri Claucus, Stockholm. 1971 Uppsala. 1968, 1969, 1970, 1971 Västerås.

 

Samlingsutställningar: 1987 Västerås Konstmuseum. 1987 Vadstena Slott. 1987 Krapperups Konsthall, Höganäs. 1987. Nordenfjelske Museet, Trondheim. 1987 Stockholm Art Fair. 1986 Röhsska Museet, Göteborg. 1986 Länsmuseet, Örebro. 1980 Karolinen, Karlstad. 1980 Historiska Museet, Stockholm. 1980 Galleri Bleue, Stockholm. 1980 Triennalen Europäisches Silber. 1979 Höganäs Museum. 1979 Västerås Museum. 1979. Örnsköldsviks Museum. 1978 Moskva. 1977 Triennalen Europäisches Silber i Hanau, Stuttgart, Solingen och Decklinghausen. 1977 Musees Royaux des Arts, Bryssel. 1975 Creative Sweden, Minneapolis. 1975 Nationalmuseum, Stockholm. 1975 Nordenfjelske Museet, Trondheim. 1975 Vestlendske Museet, Bergen. 1975 Konstindustrimuseet, Göteborg. 1975 Museum Bellevue, Zürich. 1974 Binghampton och Los Angeles. 1974 Röhsska Museet, Göteborg. 1974 Svenskt Silver, Stockholm. 1973 Internationale Schmuckschau, München. 1972 Nutida Svenskt Silver,
Stockholm. 1972 Den Permanente, Köpenhamn. 1972 Reuchlingmuseum, Pforzheim. 1972 Deutsches Goldschmiedehaus, Hanu.

Offentlig utsmyckning: Domkyrkan Västerås. nattvardssilver, biskopens vapen, biskopens kors. Lundby kyrka Västerås dopkanna. Tomaskyrkan Västerås, kalk och patenia. Gideonsbergskyrkan Västerås, dopfunt, ljusstakar, krucifix, altarkors och vaser. Sevalla kyrka, krucifix och ljusstakar. Dingtuna kyrka. nattvardssilver. Köping, nattvardskalkar.
Han har dessutom arbeten i Önstakyrkan, Västerås Sjukhuskyrkan, Västerås.
Representerad: på Nationalmuseum, Stockholm. Röhsska Museet, Göteborg. Värmlands Museum, Karlstad. Västerås Konstmuseum.

Pforzheim Goldschmiedschule där han gjorde sina första lärospån 1958-1961. Han fortsatte sedan att studera vid Kunst und Werkschule i hemstaden 1962–1965. Det var också här han fick lära sig vikten av kvalitet i arbetet. Kraven på de arbeten som lämnade skolans verkstäder var närmast rigorösa och det är dessa kvalitetskrav, som fortfarande styr hans verksamhet.

Meny